De flesta forskare är nu överens om att dessa förändringar beror på oss människor och våra utsläpp av främst koldioxid. Genomsnittssvensken släpper ut 6 ton koldioxid per år, men amerikanerna är värre med 20 ton per person och år.

De senaste årtiondena har klimatet förändrats snabbare än vad som anses fungerande på lång sikt.

Vi ser nu ett samband mellan jordens ökade medeltemperatur och halten koldioxidutsläpp i atmosfären. Egentligen är inte en temperaturökning över en lång tidsperiod oroande, men under de senaste 100 åren har jordens medeltemperatur ökat med ungefär en grad. Dessa siffror är dock osäkra eftersom att olika källor uppger olika temperaturer. Det är dock en alldeles för hög ökning på så kort tid och om ökningen fortsätter i samma takt kommer jorden till slut verka som en glödande boll...

I Sverige har årsmedeltemperaturen varierat med cirka 4 grader, men det är svårt att koppla den regionala uppvärmningen till den globala utvecklingen. I Sverige kan man lättare se en förändring i mängden översvämningsproblem under de senaste 30 åren. Mildare vintrar och en tendens till ökad nederbörd har gjort att tillrinningarna till sjöar och vattendrag ökat sedan mitten av 1980-talet. Mängden nederbörd är svår att analysera eftersom att variationen är större och då blir lätt mätfelen större. Därför blir det svårt att få långa homogena mätserier. Ett bra komplement är istället flödesmätningar i vattendrag. Där mäter man t ex hur mycket vatten som passerar en viss punkt i en å vid nederbörd och vid torka.

I Antarktis visar isprover från 650 000 år sedan att jordens temperatur och atmosfärens halter av koldioxid följs åt. Dagens halt av koldioxid är 30 % högre än vad den någonsin har varit och ökar 200 gånger snabbare nu än vid tidigare hastiga klimatväxlingar.

Alpernas glaciärer har förlorat mer än hälften av sin totala volym på endast 50 år och världens glaciärer fortsätter att smälta. Nu minskar de ungefär med 95 %. Detta beror på alltså också på jordens höjda temperatur.

Före och efter?!

• Kyotoprotokollet är en internationell överenskommelse, sluten den 11 december 1997 i Kyoto i Japan, därav namnet.
  
• Målet är att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,0 procent från året 1990 till perioden 2008-2012.
  
• EU-medlemsländerna ska minska sina utsläpp med 8 procent och Japan med 6 procent.
  
• Fem växthusgaser som ska begränsas av Kyoto protokollet, Sverige är ett av länderna som lyckats.
  
• Handel med utsläppsrätter, och det handlar mest om att få ner utsläppen till en viss nivå, det spelar inte så stor vilket land det är i. Därför finns det ett system som gör så att länder som har svårt att sänka sina utsläpp kan betala projekt i andra länder där man lyckas sänka sina utsläpp.
  
• Spanien har ökat sina utsläpp med 50 %!
  
• USA har inte skrivit på, vilket är dåligt då de står för så stor del av utsläppen. De säger att det skulle påverka USA:s ekonomi negativt samt att avtalet är orättvist då stora ekonomier som Indien och Kina inte omfattas av utsläppsregleringarna. Vissa av USA:s delstater, till exempel Kalifornien, har dock satt upp egna klimatmål som liknar Kyotoavtalet.
  
• Ryssland skrev på efter påtryckningar från EU:s medlemsländer och var ett stort steg för protokollet.
• Australien är senast att gå med.
  

Följderna av klimatförändringarna visar sig på olika sätt. T ex har den globala medeltemperaturen stigit markant, vilket inte är naturligt om man tittar bakåt och vilket kan bli en mardröm om den fortsätter att stiga i samma takt.

Jordbruket kommer att möta flera förändringar. I och med att det blir varmare blir det fler frostfria dygn per år på fler ställen. Det behövs 180-250 (?!) frostfria dygn per år för att jordbruket ska fungera. Denna temperaturökning innebär att man kan börja odla på "nya" ställen och att många kommer att behöva lägga om sina grödor. För att gå in djupare och tänka i sk "mardrömsscenario" - i detta fall att permafrostområden (där det ständigt är frost och tjäle i marken) skulle värmas upp. Om detta skulle hända skulle tjälen i marken smälta och bli vatten. Frågan är då om dessa områden kommer att bli sumpiga eller om vattnet kommer att rinna ner i grunden och kunna utvinnas/användas. Om det blir sumpigt kommer det att bli svårt att odla något där då insekts- och svampangrepp är välkommet i varma och blöta klimat. Om vattnet däremot rinner ner i grunden blir möjligheterna för välfungerat bruk stort. De goda vattentillgångarna och den bördiga jorden är bra för såväl jord- som skogsbruk. Till detta behövs det då jord- och skogsbrukare. Intresset lär vara stort och i området finns kanske bristande kunskaper hos den inhemska befolkningen. Detta då de tidigare inte haft någon jord att bruka och då inte heller haft intresse av denna kunskap. Människor vars egna jord blir sämre av klimatförändringarna kommer förmodligen att intressera sig av dessa bruksområden. Detta är ännu en följd av klimatförändringarna - människor kommer att behöva eller vilja förflytta sig men mer in på det sen. Nu mer om jord- och skogsbruket. (Man tror att klimatförändringarna kommer att medföra en spridning av föroreningar och algblomning. Detta p g a olika mänskliga aktiviteter vid avrinningsområden som jag dock inte väljer att gå in på.) Ett mildare klimat borde alltså gynna åtminstone skogsbruket då tillväxten kan komma igång tidigare på våren. Detta kan dock få följder som ökad risk för frostskador, hämning av vattenbrist, stormfällningar (p g a mindre tjäle i marken och andra vindförhållanden) och höjda grundvattennivåer.

Skogsbränder kan också komma att bli mer vanligt. Detta har vi redan sett i många sydeuropeiska länder under de senaste somrarna där också översvämningar har varit ett problem orsakat av klimatförändringarna. Södra Europa kommer senare att få allt mindre nederbörd och en stigande temperatur (förmodligen 4,5 genomsnittsgrader varmare i Spanien till 2080), vilket alltså kommer att medföra fler bränder. Norra Europa däremot kommer värmen däremot inte stiga lika markant som i södra delarna, kommer att få mer nederbörd och havsytan kommer förmodligen också att stiga. Dessa temperaturökningar kommer att medföra flytt för många som sagt. Flytt såväl för människor som för djur och växter. Djur och växter kommer att flytta till det klimat de trivs bäst, vilket ofta är mildare klimat. Grödorna kommer förmodligen att se annorlunda ut överallt i världen i samband med att temperaturen stiger. Sverige kommer tvingas att ändra sina grödor men kommer förmodligen att få bättre avkastning, kanske flera skördar om året. Dock kan detta varmare och fuktigare klimat att medföra skadegörelse i form av sjukdomar, svamp och liknande. För att rädda våra grödor kommer vi då eventuellt att behöva bekämpningsmedel, förhoppningsvis miljövänliga sådana! Fisket kommer också att se ut på ett annat sätt, nya arter från sydligare breddgrader kommer nog att finnas på kartan. Dessa förändringar kommer att ske såväl globalt som lokalt och kommer förmodligen att hålla i sig men såklart fortsätta utvecklas.

Att vattenytan förmodligen kommer att stiga har jag nämnt tidigare i texten. Denna höjning beror på att våra glaciärer och i värsta fall också polarisar kommer att smälta samt att då vattnets temperatur stiger ökar också vattnets volym. Områden vid sjöar och vattendrag samt vid kuster kommer p g a detta utsättas för översvämningar och kanske till och med till viss grad läggas under ytan. Om den globala medeltemperaturen höjs med 5 grader på 100 år, vilket vore mardrömsscenariot och inte helt omöjligt, då skulle polarisarna smälta. Om polarisarna smälter kommer alltså en del av jordens landyta läggas under vatten. Detta skulle vara förödande för jordbruket, ekonomin, hamnar och klimatet(!). Det skulle kosta pengar om en stad med fungerande hamn, jordbruk, handel och allt vad en stad innebär. Nya bostäder, arbeten och hamnar måste ordnas om detta händer. Fler människor måste också samsas om mindre plats. Mindre plats skapar ytterligare problem för odling, som många faktiskt livnär sig på, då alla inte kan få den mark man behöver/vill ha.

Att polarisarnas bortgång skulle vara förödande för klimatet kan enkelt förklaras genom att isarna har reflekterat så mycket värme (läs om växthuseffekten) men att vattnet istället absorberar denna värme som förut reflekterats. När värmen gör detta förstår ni själva vad som händer - det blir varmare!

Något som kan ses som positivt med klimatförändringarna och den höjda temperaturen är det faktum att vi inte kommer att få extremt kalla vintrar och därför inte heller behöver lika mycket energi för att värma upp våra hus. Istället kommer vi att behöva kyla ner dem på sommaren, som förmodligen kommer att bli varm. Med ett mildare klimat och en längre växtsäsong har vi större potential för att producera mer biomassa och därmed producera mer bioenergi. Denna bioenergi kan vi använda istället för att förbränna fossila bränslen, exempelvis som bränsle i våra bilar. Om vi dessutom skulle utveckla solenergin kommer vi att kunna utnyttja denna då vi förmodligen kommer att få se mer sol i framtiden. Vattenkraften är den energikälla som kommer att påverkas mest av klimatet. Ändrad nederbörd och mer smält snö kommer att leda till ändrade tillrinningar och alltså också ändrade förutsättningar för produktion. De milda och korta vintrarna är för vattenkraften såklart en fördel och dessa ändrade klimatförutsättningar kommer också att påverka vindkraften positivt. Dock kan det ske större besvär, t ex stormar och alltför utbredd isning som kan påverka dessa kraftverk negativt.

Turismen kommer också att påverkas av klimatförändringarna, vad händer om; Våra fjäll kanske försvinner? Det blir för varmt att åka till Medelhavsländerna? Östersjön drabbas av kraftig algblomning?

Spridning av sjukdomar gynnas av en höjd temperatur och förändringar i nederbörden, kan bli farligt.

Priserna kommer att höjas, vi får mindre pengar kvar till annat, vilket i sin tur leder till minskad konsumtion, vilket i sin tur leder till arbetslöshet, vilket i sin tur leder till hårdare konkurrens om resurser.
  

Korallrev kommer att dö till följd av förändringarna. Dessa är viktiga då de är oerhört artrika vilket medför biologisk mångfald, fiskar leker där (och är alltså viktigt för fisket och ekonomin) och de fungerar som vågbrytare. Dessa hotas av flera saker; Turism, fisket och klimatförändringarna. Klimatförändringarna medför att korallerna bleks, växthusgaserna medför att kalkprocessen blir störd och om vattenytan höjs kommer korallerna inte att överleva då de är beroende av solljus. Korallreven är alltså viktiga för både oss människor och alla djur och växter som lever där. Reven är också ett naturligt skydd mot erosion av stränderna och om dessa försvinner kan vissa öar komma att spolas bort.

Som så många gånger tidigare kommer de fattiga att drabbas hårdast av dessa förändringar då de inte har samma förutsättningar och resurser som det behövs för att bygga upp städer igen.

U-länderna försöker allt de kan att vara som i-länderna. Vi kan inte hindra de, vi är deras förebilder. Vi kan alltså inte hindra dem utan kan endast försöka ändra på oss själva så att de senare också gör som vi. Ett steg på vägen är Kyotoprotokollet. Klicka här för att läsa vad Kyotoprotokollet innebär.

Tips till dig på hur du kan bidra och vara miljövänligare:

I hemmet:

• Väl grön el. Du kan till exempel bli andelsägare i ett vindkraftverk även om du bor mitt i en storstad. Väljer du miljömärkt el kan du sänka ditt totala koldioxidutsläpp med över 2 ton per år och ditt.
• Ställ in termostaten så att det är kallare hemma på natten och när du inte är hemma.
• Minska temperaturen hemma med en grad och ta på dig en extra tröja istället.
• Ersätt fem vanliga glödlampor (helst alla) med lågenergilampor.
• Släck lampor och undvika stand-by-läge på din TV, video eller DVD så kan du minska dina koldioxidutsläpp med upp till 300 kg per år.
• Häng tvätten i stället för att köra den i torktumlaren.
• Jobba hemifrån -då slipper du resorna till och från jobbet och får dessutom mer tid över till annat.
• Isolera din varmvattenberedare.
• För allt papper som returneras så sparas skogens trä.

Vid matlagning:

• Välj grönsaker och frukt efter årstiden, till exempel jordgubbar och tomater på sommaren, morötter och vitkål på vintern.
• Ät mer vegetariskt och mindre kött och fisk.
• Köp miljömärkt mat (som till exempel Krav).
• Köp lokalproducerad mat
• Köp färsk mat som inte är fryst.
• Drick vanligt vatten. Buteljerat vatten transporteras med lastbilar som släpper ut koldioxid.
• Låt maten svalna innan du ställer in den i kylen.
• Återvinn dina konservburkar och andra hushållsmetaller.
• Ha lite roligt, odla själv på egen täppa eller på balkongen.
• Ut i skog och mark, plocka själv det guld som skogen ger

När du reser:

• Cykla kortare sträckor i stället för att köra bil
• Kolla så att du har rätt lufttryck i däcken.
• Kör smartare. Lägg i en högre växel och undvik snabba inbromsningar och fartökning.
• Minska farten från 110 till 90 kilometer i timmen under en tiondel av bilfärden. Du kan spara 55 kilo koldioxid per år.
• Åk tillsammans med andra eller gå med i en bilpool

Ta cykeln!

På deras hemsidor kan man läsa om vad de gör för att förändra och förbättra miljön. Man kan skänka pengar för att sponsra deras arbete - så om ni har fast inkomst eller kan övertala era föräldrar att betala en liten summa varje månad kan ni hjälpa till på ett aningen passivt sätt!

"Camino är ett livsstilsmagasin som inspirerar till hållbar konsumtion. Integritet och självständighet är ledord vid magasinets produktion. Camino är inte beroende av bidrag och tillhör ingen stor mediekoncern.

Bakom Camino står Getaware ekonomisk förening, ett företag som syftar till att inspirera människor, företag och organisationer till att göra mer hållbara val. Camino är en ny röst i medievärlden som vill utmana det rådande tänket kring vår konsumtion.

Med Camino vill vi visa på alternativa sätt att förflytta sig, andra stigar att välja. 
Vi vill hjälpa till att få människor att se över sina val för att välja smartare. Smartare för samhället, smartare för miljön och smartare för sina medmänniskor."

Camino utkommer med fyra nummer under 2008, ett nummer per årstid, och trycks i 12.000 exemplar.

Vi vet inte än om man kan köpa denna på Pressbyrån i vår hemstad Katrineholm men kommer i så fall att göra det!

På hemsidan har varje person på tidningen antagit sig miljövänliga utmaningar. T ex: Cykla överallt, baka eget bröd istället för att köpa och liknande. Kul och förmodligen uppmuntrande för andra att göra samma sak!
Många bäckar små...

Ett viktigt ord i geografin och gällande klimat är hållbar utveckling. Här kommer en kort förklaring och några korta tankar om detta.

Den utveckling vi har i världen idag är inte hållbar. Hållbar utveckling är ett begrepp vi bör lägga på minnet. Om utvecklingen inte är hållbar fungerar det inte i längden. Den hållbara utvecklingen har tre delar som alla måste funka för att utvecklingen ska bli komplett: Den ekonomiska och den sociala aspekten samt miljön. Dessa tre måste samverka - inte motarbeta varandra! Dålig kunskap om miljön och naturresurser leder till att livsvillkoren i framtiden försämras. Samtidigt måste u-länderna försörja sig, vare sig det är miljövänligt eller inte så måste de för att överleva. Uppenbarligen är det svårt att få ihop denna hållbara utveckling för de som inte redan har nått den. Och det är klart det är en ond cirkel om det inte funkar och en god och drivande om det funkar. Utan en bit faller resten men har man en bit kan man kanske komma in på de andra leden sen. Jag tror man måste börja med den ekonomiska biten för att kunna ta hand om miljön och det sociala (ex: skola) sedan. Pengar som det så ofta handlar om.

Alla är vi nog överens om att en lösning på klimatproblemet är nödvändig, gärna så snabbt som möjligt. Ofta får vi läsa tips i tidningar som Aftonbladet och Expressen, men många människor avfärdar dessa enkla tips och tror att det inte spelar någon roll vad just "jag" gör. Detta tankesätt är väldigt farligt. Ett stort steg på vägen är att alla inser att det lilla man gör betyder väldigt mycket om alla gör det.

Alla jordens ledare är eniga om att det är utsläppen av växthusgaserna som måste minska. Det kan låta enkelt, men när några av jordens folkrikaste länder vägrar inse problemet hindrar de den positiva utvecklingen. Till exempel insisterar Kina fortfarande på att kol är den bästa energikällan, när det i själva verket är den värsta nedsmutsaren av dem alla.
   Att USA fortfarande vägrar skriva på Kyotoavtalet är förstås mycket negativt. Avtalet har som mål att minska de globala utsläppen av växthusgaser med 5 % fram till 2008-2012, och är det någon som behöver minska sina utsläpp är det genomsnittsamerikanen. Dennes koldioxidutsläpp ligger på 20 ton per person och år, medan snittjordbon endast släpper ut drygt 3 ton. USA har valt att ställa sig utanför avtalet eftersom de anser att det skulle påverka deras ekonomi negativt. Dock finns det delstater som till exempel Kalifornien som föregår med gott exempel och har infört egna klimatmål som på många sätt liknar Kyotoavtalet.
Personligen hoppas jag att USA:s nya president kommer göra samma sak som Australiens nyvalda premiärminister Kevin Rudd gjorde i december 2007. Hans första åtagande i regeringsställning var att skriva in Australien i Kyotoavtalet. Ett sådant agerande tycker vi är mycket viktigt, särskilt eftersom statistik visar på att de flesta länder verkligen har sänkt sina utsläpp sedan de skrev på avtalet. Spanien är dock ett skräckexempel eftersom de ökat sina utsläpp med 50%. Det första landet som lyckades nå målet var faktiskt Sverige.
Att USA kan bagatellisera växthuseffekten så pass mycket som de gör tycker vi är idiotiskt, men samtidigt inte förvånande. USA är ett av världens ledande länder och framställer gärna sig själva som någon form av supermakt. Ett sådant land borde vara ett föredöme, inte ett land som står för 21% av de globala utsläppen men bara 5% av befolkningen. När man läser Hillary Clinton och Barack Obamas valprogram uppkommer faktiskt en hel del hopp, båda två tar upp viktiga frågor och säger sig vilja satsa på klimatforskning och reduceringen av utsläpp. Republikanernas främsta kandidat John McCain har öppet kritiserat George W Bushs klimatpolitik. Hans egna förslag är dock inte särskilt radikala. Han vill sänka koldioxidutsläppen med 30 % till 2050, satsa på kärnkraften för att minska utsläppen av växthusgaser och kan absolut tänka sig att ingå i ett tvingande globalt fördrag som inkluderar Kina och Indien. McCain är den republikanska presidentkandidaten som har propagerat mest för de gröna frågorna men många amerikaner ifrågasätter om han verkligen kommer agera som han lovat vid en eventuell valseger.
Ett steg i rätt riktning för USA är ett stort steg i rätt riktning för det globala problemet.

  
   Att varken USA eller Kina gör något åt klimathotet beror på att för det första att de inte vet lika mycket om farorna som vi i Europa.

   De som i USA är medvetna om konsekvenserna vill inte satsa stenhårt på att finna en ny, miljövänligare energikälla. Varför de inte vill detta beror på att det skulle kosta ofantligt mycket pengar. USA:s energikällor fungerar redan och finns i så stor utsträckning att det räcker till alla. För att hitta en ny energikälla måste mycket resurser läggas på att hitta en bra, fungerande och inte allt för kostsam sådan. Sedan måste man bygga upp dessa över hela staten och denna stat är inte liten. Med tanke på hur mycket energi medelamerikanen använder behövs en stor mängd kraftverk för att människorna inte ska behöva skära ner på sin levnadsstandard. Att bygga upp dessa kraftverk skulle alltså kosta otroligt mycket pengar och kan ses som lite onödiga pengar då USA faktiskt redan har fungerande energikällor till hela befolkningen. USA ligger så fint till att de inte påverkas starkt av klimatförändringarna mer än av vissa vindar och vattnet (för kusten då).

    Kinas anledningar handlar om tillväxt och beroende. Kina är som känt på väg att bli ett i-land. I och med detta är de väldigt beroende av deras kolförbrukning. Om de slutade använda kol skulle de gå i back igen och inte längre ha samma möjligheter att bli ett i-land. Vissa tvingas att vara omiljövänliga för att klara ekonomin, detta har alltså med den hållbara utvecklingen och som vi tidigare har nämnt tror vi, tyvärr, att ekonomin är det första steget på vägen till en hållbar utveckling.

Så att varken USA eller Kina, som står för en stor del av världens befolkning, inte "gör sin del" för att "rädda" klimatet känns nu ganska förklarligt. Dock skulle det vara ett stort steg på vägen om dessa stora stater gjorde insatser inom klimatet.

(USA står för en fjärdedel av världens utsläpp av växthusgaser och konsumerar en fjärdedel av världens olja.)

Varje människa kan göra väldigt mycket. Det handlar om små förändringar i sin livsstil och vardag. Dessa förändringar behöver inte vara ansträngande eller kostsamma, utan är ofta bra för både plånboken och samvetet. Det handlar främst om transporter, energiförsörjning, byggnader, jordbruk, industri, avfall och skogsindustri.

Transporter: Först och främst bör energisnåla fordon bli allt vanligare. Diesel, biobränsle och hybrid är bra alternativ. Att gå och cykla är det bästa, men istället för att åka bil ensam kan man ta bussen, tåget eller samåka med grannar till arbetet.
Man kan också lära sig att köra ekologiskt - sk EcoDriving - och när man ska köpa ny bil välja en med miljövänligt bränsle.
   En av de största miljöbovarna är flyget. Genom att ta tåget istället för att flyga tvärs över landet hjälper du miljön enormt mycket. För klimatets bästa vore det bäst om flygbolagen höjde priserna, till exempel till Thailand så det istället för att kosta 20 000 kronor skulle kosta 100 000 kronor. Då skulle betydligt förre människor åka på semesterresor dit man var tvungen att flyga. Istället skulle man föredra att ta tåget till Grekland och bada i Medelhavet. Visserligen skulle detta kanske bli ett problem för Thailand, vars ekonomi är mycket beroende av turismen och närliggande längder har samma värme...

Vad skulle då hända om vi fullhjärtat slutade åka bil och flyg?
Om alla skulle sluta färdas med bil skulle just dessa utsläpp försvinna, men det betyder inte att de utsläpp som redan är utsläppta försvinner. Bilar och flyg skapar jobb! Det ska finnas folk till allt: försäljning, tillverkning, design, bränsleframställning osv osv. Om vi slutar köpa bilar och inte längre flyger kommer det alltså försvinna en stor mängd arbeten. Runt om flyg arbetar också en stor mängd människor som exempelvis flygvärdinnor och piloter, människor på flygplatser osv. Var skulle alla dessa människor runt om i världen "ta vägen"? Runt järnvägar behövs inte lika mycket människor. Resenärerna bär sina väskor själva, det finns kanske bara en konduktör som kollar biljetter på varje tåg, "lokföraren" kollar bara så att "automatpiloten" fungerar som den ska och biljetter köps mer och mer av maskiner. Okej, då ska någon göra dessa maskiner, bygga spår (som i så fall skulle behöva byggas ut) och komma på nya, snabbare och billigare tåg. 

   Så ekonomin skulle få sig en törn och detta skulle vara väldigt dåligt för många länders ekonomi. Samtidigt skulle bensinkonsumtionen upphöra och detta skulle sannerligen bli betydande för länders ekonomi. Oljeindustrin är stor och betydande och skapar många gånger konflikter (kommer dessa nu att försvinna?). Jag har dålig koll på hur mycket folk som arbetar kring denna industri men jag vet att det i alla fall finns mycket pengar. Mycket pengar som går till ganska få personer, rika personer. Hursomhelst kommer dessa få problem och bensinmackar får lägga ner (var ska vi nu köpa korv...?)

Energiförsörjning: Kol bör ersättas med bland annat gas och biomassa. Förnybara energikällor som vattenkraft och solenergi borde utvecklas och bli vanligare.
Ta reda på hur ditt hus värms upp. Värms huset upp av element? Element drar mycket el men det finns ett alternativ som heter GodEl (du kanske har sett Lasse Åberg prata om detta på TV-reklamen?). Detta är ett gott alternativ då vinsten går till välgörande ändamål och det finns alternativ att få miljömärkt el. Kanske är det dags att skaffa någon form av kamin eller något luftsystem?

Om alla skulle byta elförsörjning skulle kärnkraftverken få svårt. Om alla använde sig av vind- och vattenkraft istället skulle ännu en stor industri med mycket pengar försvinna. Vind- och vattenkraft är inte heller möjligt att utvinna i alla länder och blir då ett problem. Man behöver då komma på ett sätt att ordna detta, här kanske det kommer nya jobb...

Byggnader: I hemmet ska energisnåla glödlampor och effektiva, nya hushållsmaskiner som kyl och frys bli vanligare. Det är enkelt att sänka inomhustemperaturen med ett par grader och sätta på sig en långärmad tröja.

Industrin: Här behöver energin användas med större effektivitet. Man kan återanvända värme, kraft och material.

Jordbruket: Även här handlar det om energieffektivitet. Risodlingar måste minska sina metanutsläpp och hanteringen av kvävet i gödsel måste skärpas.

Skogsindustrin: Satsa mer tid och pengar på energiskog för biobränsle. Det ger ett slutet kretslopp. Här bör man även arbeta för att odla upp skog på skövlad mark, särskilt i tropiska länder.

Avfall: Alla människor måste kompostera bättre, använda mindre vatten och bli bättre på återvinning.

Miljöbov!

Solens strålar lyser på jorden och värmer upp den, solstrålarna "studsar" på jorden. De långvågiga strålarna hindras att försvinna ut från atmosfären tack vare våra växthusgaser. En del av denna värmestrålning återstrålas tillbaka mot jorden och det är därför vi har en varmare och jämnare jordytstemperatur. Det är alltså detta vi kallar växthuseffekten.

Växthusgaserna är ett begrepp man också måste känna till, enligt oss (och Grahn).

Det finns fem gaser som går under kategorin växthusgaser, koldioxid, metan, freon (ganska oviktig...), vattenånga och kväveoxid.

Koldioxid (CO₂) släpps naturligt ut av människor och djur, vid fotosyntesen och cellandningen. Den utvinns också vid förbränning av biologiska material och fossila bränslen. De naturliga "utsläppen" (när vi och växterna andas) är helt ofarligt, det ingår i kolets kretslopp, inte heller förbränning av biomassa är farligt - så länge den tillåts växa upp igen och återabsorbera samma mängd koldioxid. Det är när förbränningen av fossila bränslen kommer in i bilden det förvärrar situationen. Det är inte en naturlig del av kolets kretslopp och halten CO₂ i luften stiger. Detta har vi människor bidragit till med hjälp av mycket bilkörning, industrialismen och dess storskaliga utnyttjande av fossila bränslen.

Metan släpps ut av våra fisar, framför allt kossornas (som har fyra magar). Då köttproduktionen ökar, ökar alltså också halten av metangas i atmosfären. Metanen släpps också ut vid risodling, vilket precis som köttproduktion hör till en stor del av världens produktion, försörjning samt föda. Även denna gas utvinns vid förbränning och har samma effekt som CO₂. Vi människor står bakom 60 % av utsläppen och de övriga 40 % kommer från sumpmark och träsk. Kan vi minska våra utsläpp? Sluta äta nötkött eller ris? Det är förmodligen inte hållbart ekonomiskt sett och skulle kallas önsketänkande.

Freon står för en bråkdel av utsläppen och är på väg att försvinna helt. Gasen bryter ner ozonlagret, finns i tryckpumpssprayburkar, gamla kylar och frysar och i gamla bilar där det finns air condition.

Vattenånga hör till den största delen av växthuseffekten, är ej påverkbar och inte heller farlig. Det kan bli farligt om alla glaciärer och polarisar skulle smälta...då skulle vattenytan höjas markant.

Kväveoxid skapas vid förbränning av kväve och syre och finns alltså i bilmotorer och kärnverk. Kan vi minska utsläppet? Sluta åka bil och bara åka tåg? Kan nog också, för tillfället, anses som önsketänkande.

Dessa gaser gör att mer av den långvågiga strålningen (den som är på väg ut) stannar kvar i atmosfären, vilket bidrar till ett varmare klimat.

- Vi måste satsa energieffektivisering och komma upp med alternativa energikällor.

- Vi ska agera för ett nytt Kyotoavtal.

- Om vi agerar kraftfullt på "hemmaplan" inspirerar vi andra länder att arbeta lika hårt för klimatfrågan. Även om det känns hopplöst att bara vi i Sverige gör någonting så betyder det mycket att gå före.

Passadvindar är en typ av vind som finns i tropikerna, mellan 30° N och 30°S. På södra halvklotet kommer den ifrån sydost och på norra kommer den från nordost, det beror på corioliskraften.

Vid vändkretsen blir det ständiga högtryck och torr luft.

Passadvindarna utnyttjas ofta av seglare.

Monsunvind är en vind som blåser in från Indiska Oceanen in över Asien. Den kommer alltså sydväst ifrån och rör sig sakta norrut. Den förs ofta in med vindbyar och regn som kan vålla översvämningar.

Monsunen påverkar havsströmmarna. Vintermonsunen ger en ström mot väster från Malackahalvön via Indien vidare till den södra delen av Arabien och Afrikas östkust. Sommarmonsunen ger motsatta strömmar.

Eftersom monsunen har så oförutsägbara växlingar har den utnyttjats av arabiska sjöfarare och indirekt även spridit den islamska tron.

Polarfronten är en zon där högtrycken möts och slås mot varandra. Ett av högtrycken kommer med varm och tropisk luft från ekvatorn och det andra kommer från områdena kring polerna med kall luft. Det pågår alltså en liten kamp mellan de varma och de kalla luftmassorna.

Polarfronten rör sig genom att de olika trycken pressar olika hårt. När den varma luften pressar på rör sig fronten norrut, och när den kalla luften trycker på mest rör sig fronten söderut. Det är väldigt logiskt.

"Polarbjörn"