Solens strålar lyser på jorden och värmer upp den, solstrålarna "studsar" på jorden. De långvågiga strålarna hindras att försvinna ut från atmosfären tack vare våra växthusgaser. En del av denna värmestrålning återstrålas tillbaka mot jorden och det är därför vi har en varmare och jämnare jordytstemperatur. Det är alltså detta vi kallar växthuseffekten.

Växthusgaserna är ett begrepp man också måste känna till, enligt oss (och Grahn).

Det finns fem gaser som går under kategorin växthusgaser, koldioxid, metan, freon (ganska oviktig...), vattenånga och kväveoxid.

Koldioxid (CO₂) släpps naturligt ut av människor och djur, vid fotosyntesen och cellandningen. Den utvinns också vid förbränning av biologiska material och fossila bränslen. De naturliga "utsläppen" (när vi och växterna andas) är helt ofarligt, det ingår i kolets kretslopp, inte heller förbränning av biomassa är farligt - så länge den tillåts växa upp igen och återabsorbera samma mängd koldioxid. Det är när förbränningen av fossila bränslen kommer in i bilden det förvärrar situationen. Det är inte en naturlig del av kolets kretslopp och halten CO₂ i luften stiger. Detta har vi människor bidragit till med hjälp av mycket bilkörning, industrialismen och dess storskaliga utnyttjande av fossila bränslen.

Metan släpps ut av våra fisar, framför allt kossornas (som har fyra magar). Då köttproduktionen ökar, ökar alltså också halten av metangas i atmosfären. Metanen släpps också ut vid risodling, vilket precis som köttproduktion hör till en stor del av världens produktion, försörjning samt föda. Även denna gas utvinns vid förbränning och har samma effekt som CO₂. Vi människor står bakom 60 % av utsläppen och de övriga 40 % kommer från sumpmark och träsk. Kan vi minska våra utsläpp? Sluta äta nötkött eller ris? Det är förmodligen inte hållbart ekonomiskt sett och skulle kallas önsketänkande.

Freon står för en bråkdel av utsläppen och är på väg att försvinna helt. Gasen bryter ner ozonlagret, finns i tryckpumpssprayburkar, gamla kylar och frysar och i gamla bilar där det finns air condition.

Vattenånga hör till den största delen av växthuseffekten, är ej påverkbar och inte heller farlig. Det kan bli farligt om alla glaciärer och polarisar skulle smälta...då skulle vattenytan höjas markant.

Kväveoxid skapas vid förbränning av kväve och syre och finns alltså i bilmotorer och kärnverk. Kan vi minska utsläppet? Sluta åka bil och bara åka tåg? Kan nog också, för tillfället, anses som önsketänkande.

Dessa gaser gör att mer av den långvågiga strålningen (den som är på väg ut) stannar kvar i atmosfären, vilket bidrar till ett varmare klimat.

- Vi måste satsa energieffektivisering och komma upp med alternativa energikällor.

- Vi ska agera för ett nytt Kyotoavtal.

- Om vi agerar kraftfullt på "hemmaplan" inspirerar vi andra länder att arbeta lika hårt för klimatfrågan. Även om det känns hopplöst att bara vi i Sverige gör någonting så betyder det mycket att gå före.

Passadvindar är en typ av vind som finns i tropikerna, mellan 30° N och 30°S. På södra halvklotet kommer den ifrån sydost och på norra kommer den från nordost, det beror på corioliskraften.

Vid vändkretsen blir det ständiga högtryck och torr luft.

Passadvindarna utnyttjas ofta av seglare.

Monsunvind är en vind som blåser in från Indiska Oceanen in över Asien. Den kommer alltså sydväst ifrån och rör sig sakta norrut. Den förs ofta in med vindbyar och regn som kan vålla översvämningar.

Monsunen påverkar havsströmmarna. Vintermonsunen ger en ström mot väster från Malackahalvön via Indien vidare till den södra delen av Arabien och Afrikas östkust. Sommarmonsunen ger motsatta strömmar.

Eftersom monsunen har så oförutsägbara växlingar har den utnyttjats av arabiska sjöfarare och indirekt även spridit den islamska tron.

Polarfronten är en zon där högtrycken möts och slås mot varandra. Ett av högtrycken kommer med varm och tropisk luft från ekvatorn och det andra kommer från områdena kring polerna med kall luft. Det pågår alltså en liten kamp mellan de varma och de kalla luftmassorna.

Polarfronten rör sig genom att de olika trycken pressar olika hårt. När den varma luften pressar på rör sig fronten norrut, och när den kalla luften trycker på mest rör sig fronten söderut. Det är väldigt logiskt.

"Polarbjörn"

El Niño, det lilla gossebarnet som det betyder på spanska, är en havsström från ekvatorn. Vanligtvis kommer havsströmmar från sydpolen upp längs Sydamerikas kust och medför torrt väder och näringsrikt vatten, men El Niño har sitt ursprung vid ekvatorn och medför alltså därför varmare vatten med mindre näring. Anledningen till namnet, det lilla gossebarnet, är att denna havsström alltid uppkommer strax efter jul.

El Niño påverkar människan i hög grad. På vissa ställen regnar det mycket, det blir ofta översvämningar och fiskmängden minskar. Detta kan vara livsavgörande för vissa (speciellt i Peru) då många människor helt försörjer sig på fisket.
På andra ställen blir det motsatt effekt, lufttrycket stiger och svår torka kan orsaka jordbruksproblem och skogsbränder.

El Niño bidrar till den globala medeltemperaturens ökning, den har bland annat bidragit till våra milda vintrar och de varmaste åren någonsin.

Inversion uppstår främst vintertid i större städer. Det som i vanliga fall gör att det blir "ruljans" på luften är solen. Solen värmer luften närmast marken, luften stiger, möter annan luft, cirkulerar. Men vid inversion står luften i princip stilla och blandas inte i höjdled beroende på att solen inte lyser starkt nog. Detta gör att avgaser och andra luftföroreningar blir kvar i marknivå och ett varmluftslock lägger sig ovanpå den tunga, kalla luften närmast marken.

Om inversionen bli långvarig blir luften väldigt giftig, speciellt i städer där många åker bil.

De tre nederbördstyperna - Nederbörd är ett annat ord för regn, snö, hagel alltså olika typer av vatten som faller från himlen. Det finns tre olika sätt regn bildas; orografiskt regn, konvektionsregn och frontregn.

Orografiskt regn bildas då en luftmassa blåser in från havet till land. Då den stöter på landmassa tvingas luftmassan stiga. Luftmassan tvingas stiga pga exempelvis ett berg, där kyls den ner, då bildas vattendroppar och det regnar. Bakom detta regn blir det då regnskugga, här finns de torraste områdena i världen.

Konvektionsregn bildas då solen värmer marken kraftigt och marken då värmer upp luften längst ner i atmosfären. Eftersom att varm luft är kallare än kall (tänk bastu) stiger den uppvärmda luften. Längre upp kyls den ner och regn faller än en gång.

Frontregn är den vanligaste typen av regn. Det bildas då varm och kall luft möts. Den varma, som är lättare än den kalla, tvingas upp där den avkyls och regnet faller.

Vilka är växthusgaserna egentligen?

Det finns flera växthusgaser som människan tillför atmosfären, men de allra viktigaste och mest aktuella är koldioxid, metan, dikväveoxid och freoner.
Alla dessa har sedan industrialiseringen i mitten av 1900-talet ökat markant i atmosfären. Freoner är helt onaturliga och förkommer endast på grund av människan. 
Om man ser till hur mycket varje enskild gas påverkar atmosfären står koldioxiden för 60% och metan 17%. 


 Postat av: Malin
Kan det finns några andra anledningar till den globala uppvärmningen än växthuseffekten?

Åh, vilken tur. Jag undrar nämligen om det finns en risk att vi är på väg in i en ny istid? Behöver jag köpa dunjacka redan eller?

Högtryck för ofta med sig det väder som vi tycker passar årstiden. På sommaren blir det varmt och soligt och under vintern kallt. Luften är ofta torr och för med sig klart väder.

Högtryck är ett område med högt lufttryck, alltså en luftmassa som innehåller mycket luft.

Väder - beskriver tillstånd under kortare period. Exempel: Idag och imorgon kommer det att regna (tänk meterolog).

I den vetenskapliga beteckningen menar man att väder består av:

• Temperatur
• Lufttryck
• Luftfuktighet
• Molnighet
• Vind
• Nederbörd
• Klimat